Barnboksveckan, eller hur man får en kollega riktigt, riktigt arg

Sedan ett tag nu har barnboksveckan (som alltid äger rum vecka 46) inlett det nya skolbiblioteksäventyret: en läsutmaning fram till jul, och smyglanseringen av den mystiska följetongen som kommer att ta resten av läsåret att lösa. Det blev väl fallet det här året med.

Som vanligt började allt med att jag vill uppmuntra till läsning… och att jag blir väldigt entusiastisk. Den här gången tyvärr på min kära kollega herr Marshs bekostnad.

 

Jag ”råkade” nämligen påstå att det slutade som det slutade för dinosaurierna för att de inte läste. En gång i tiden fanns det flera tusen dinosaurier på jorden. Långt innan människorna kom. Men så en dag försvann de. De lever inte längre, menar jag. Förmodligen för att de inte läste böcker. Eller för att de inte kunde läsa överhuvudtaget, och sedan tryckte på en lockande röd knapp trots att det fanns en lapp som berättade att man inte skulle trycka på den.

”Nej”, svarade min kollega, ”det var en meteorit från rymden som träffade jorden, orsakade stora naturkatastrofer och förstörde klimatet så att dinosaurierna plötsligt befann sig i en miljö de inte var anpassade till och där de inte kunde överleva.”

Säkert? Var det inte ett hemskt köttätande virus som tog död på alla? Vi har trots allt bara benknotor kvar? Världens första och samtidigt största bilolycka någonsin? En krock som drabbade all morgontrafik, med exploderande lastbilar, förstörda broar och många, många döda dinosauriemammor och -pappor på väg till jobbet eller dinosaurieförskolan? Och vad sägs om den där löjliga möjligheten att dinosaurierna faktiskt är kvar på jorden, som jag demonstrerade genom att vifta med en rosa leksak i den respekterade paleontologens ansikte?

Som ni förstår drev jag det för långt. Så arg han blev! Det kommer att kräva något stort för att få herr Marshs förlåtelse. Som tur är vet jag exakt hur jag bäst kan be om ursäkt: genom att bygga ett jättestort dinosaurieskelett i bibliotekets tak! Med en benknota för varje bok lågstadieeleverna lyckas läsa innan jullovet! Ska vi säga… åtminstone 400?

Inspirationen till läsårets tema: Mass Extinction, av Bulu, publicerat hos Lémployé du Moi, 2011.

Små steg

Okej, gänget! Nya aktiviteter, nya presentationsfilmer. Det känns som att jag fortfarande har en (väldigt?) lång väg att gå, men sakta men säkert hoppas jag kunna tillämpa insikterna från mitt förra inlägg med biblioteksrådets kommentarer om vad jag anordnar och hur jag kommunicerar.

I alla fall: nya, starkare samarbeten ingår! Läs, skriv, pyssla och tipsa poesi tillsammans med Elin från Husiebiblioteket och Jovanna från Videdalsskolan. På Husie fritidsgård! Vi bjuder på fika.

 

Och sedan: att läsa med öronen. I skolbibliotekets bestånd finns en massa ljudböcker, de flesta säkert oupptäckta, som ni når både på nätet och i läsappen Biblio. Under två träffar tittar vi på hur vi kan ”bläddra” igenom och vilka topptitlar som gömmer sig där. Ni får tipsa om era egna favoritböcker också! Det blir spel, och fika, och några andra gratis ljudbokstjänster. Välkomna till både mellanstadiets BOKK LUBB och högstadiets Höjaskolan läser!: