Hur blev det sedan med biblioteksråden?

Som ni säkert vet har vi på Höjaskolan 3 olika biblioteksråd, ett för varje stadie, med elevrepresentanter från varje klass. Under förra läsåret träffades skolans olika biblioteksråden sammanlagt hela 20 gångar! Det är många minuters delaktighet. Men då medföljer också tunga frågor:

- Vad är syftet med träffarna?
- Vad har de lett till?
- Hur kan mötena bli (ännu) bättre?

Biblioteksråden är en viktig informationskanal fram och tillbaka till klasserna. Vilka utvecklingar är på gång? Vilka utvecklingar är uppskattade? Ändringar ska gå åt rätt håll, ska synas, ska förklaras.

I våra biblioteksråd får eleverna dessutom träna på demokrati och medborgarinflytande. Precis som mötenas upplägg är anpassat efter elevernas ålder, så ska råden leda till att verksamheten anpassas efter elevernas behov och önskemål. De minsta eleverna aktiveras på olika sätt: de får redesigna biblioteksmöbler, stapla böcker och visa hur duktiga de är på bokstavsordning. Under tiden pratar vi biblioteksinredning, inköpsförslag, hur det går i en och annan tävling och utmaning, och vad de borde få göra mer av… Idéerna hamnar ofta i likadana spår: MER. AV. ALLT. Även förra året önskades ännu aktivare möten (för de är bäst), fler böcker, fler biblioteksbesök (även med fritidshemmet).

Även de äldre eleverna får kreativa uppgifter ibland (skapa bokryggspoesi, ta selfies och regissera reklamfilmer), men med dem diskuteras oftare bibliotekets regler, inredning och projekt.

Högstadiets biblioteksråd tog fram nya trivselregler utifrån skolbiblioteket som ett delat rum, och boklån som ett socialt samspel. I rummet finns visst en egen, ömtålig stämning som är värd att försvara. Tillsammans reflekterade vi: varför har vi de reglerna vi har? Hur kan vi tillsammans se till att de följs? Hur bär vi ansvar för andras stökiga beteende även när vi själva inte gör något fel?

Och sedan: kan vi inte i år tillsammans jobba för:

- schemalagd tyst studietid i biblioteket,
- tillgång till uppehållsrummet bredvid
- fräschare färger,
- bättre kommunikation om aktiviteter (glada, starka färger även här; tydlig information om vad aktiviteterna innebär),
- ett skolbibliotekspris vid skolavslutningen,
- hörlurar,
- brädspel, kortspel, quiz och frågesport?

Det lär bli övertid för skolbibliotekarien.

Hur blev det sedan med Märkliga ting?

"Vi är i trubbel och jag har haft krismöte efter krismöte." Ungefär på det där sättet hade jag tänkt att läsårets bibliotekssaga skulle gå in i sin sista fas: med ett häftigt videoklipp, utrymningslarm och de där sakerna som föll från himlen. "Världarnas krig!" "Skolbiblioteket under attack från yttre rymden!"

Kriget i Ukraina satte stopp på planen. Inbilla oss en invasion? Nej. Ny video. Som jag tror fick rätt budskap. Vi har tillräckligt med utmaningar utan krig. Jag valde att leka istället. Att vi, tillsammans, behövde försvara skolbiblioteket igen. (Det behövdes inte. Det har vi aldrig behövt. Och vad härligt det är.)

Sedan drog FLIPSHIPS-turneringen i gång: sättet lågstadiet fick försvara skolbiblioteket på. Mot utomjordingarna alltså. Samarbetsspelet, som liknar det urgamla videospelet Space Invaders, fångade elevernas intresse ganska bra, och turneringen togs på allvar.

Annonsen:

Och hur en spelomgång såg ut:

Och då vet ni vad som brukar gälla: det finns nämligen ingen tävling på Höjaskolan utan att Towes klass går all in (se tidigare inlägg)... med resultat även här.

Utomjordingarna besegrades!

Hur blev det sedan med Batmantävlingen?

Finns det bara en Batman? Så småningom får vi det bekräftat: ja, det finns bara en. Det är (hittills i alla fall) knappt någon tävling, även om skolbiblioteket har försökt göra det till en. Allting pekar nämligen på att Batman gick i 2A fram till sommarlovet, och i 1A läsåret innan.

Fortsätter mönstret i 3A? Upp till bevis! Men beröm till Towe för butlerrollen. Ingen Batman utan Alfred.

Förresten gör tävlingen vad den var tänkt att göra: minska antalet försenade böcker på skolan:

Med tanken på att eleverna lånar fler för varje år så behöver biblioteksböckerna cirkulera. Vår läslust tål helt enkelt inte att efterfrågade titlar ligger och samlar damm i elevskåp. Målet för det nya läsåret (2022-2023) är därför att hålla andelen försenade böcker under 20% av lånesiffrorna för den korresponderande månaden. Vi får se om vi lyckas. Det kanske kräver riktiga superkrafter…