Läsårsföljetongen, i spåret av berättelsen om den otroliga bokslukaren

En av mina favoritförfattare, Oliver Jeffers, har skrivit en fantastisk bok, om en pojke som heter Harry. Harry tyckte om böcker. Men inte som du och jag tycker om böcker, nej. På ett helt annat sätt. Harry tyckte om att äta upp dem!

Det började av misstag, när han inte såg sig för. "O, en katt! En katt som bajsar!" Slick. Inte på katten, herregud. Inte på kakan han hade i ena handen. På boken han höll i den andra.

Först tvekade han lite, smakade på ett ord bara för att pröva. Sedan åt han en rad, och sedan en hel sida. Ja, Harry tyckte absolut att det var gott. När det hade blivit onsdag hade han ätit upp en hel bok. I slutet av månaden kunde han sluka en hel bok utan att ens behöva tugga. Han hade blivit den otroliga bokslukaren!

Han åt nu alla möjliga sorters böcker, och de smakade olika:
- en äventyrsbok: spännande kombinationer, luktar svett;
- en faktabok om rymden: atmosfärisk, kryddad med stjärnstoft;
- en ordbok: lite torrare;
- även en mattebok: behöver peppar och salt.
Men röda böcker var hans favoriterböcker.

Han slukade böcker med imponerande hastighet. Och nu kommer det roligaste: ju mer han åt, desto smartare han blev. Boken in, informationen till hjärnan (hjärnan växer), boken till mage. Nu kunde han lösa pappas korsord. Och han var smartare än sin fröken. Harry älskade att vara smart. Om han fortsatte att äta skulle han bli världens smartaste person. Kanske få en medalj?

Så han fortsatte att sluka böcker. Och blev smartare och smartare. Istället för att äta en bok i taget åt han nu tre samtidigt. Om allt möjligt. Han ville veta allt.

Tills… det började gå mindre bra för honom. Eller riktigt illa faktiskt. Han åt alldeles för mycket och alldeles för snabbt. Han fick mardrömmar. Riktigt hemska.

Blev illamående. Till och med magsjuk. Och det värste av allt: Allt han hade lärt sig… blandades ihop.

6+2=3

2+6=elefant

Han började skämmas när han ville säga något. Och helt plötsligt kände han sig inte smart längre.

Folk sa åt honom att sluta. ”Inga fler böcker.” ”Ditt huvud klarar inte av det.” ”Din mage tål inte det.” ”Ingen annan får njuta av det du läser.” ”Du har en biblioteksavgift på 13 456 kronor.”

Harry var tvungen att sluta att sluka böcker. Vad skulle han göra nu?

Sedan, nästan av misstag, hände det. Harry tog upp en halvuppäten bok. Och istället för att bita i den… öppnade han den och började läsa. Han upptäckte att han älskade att läsa. Om han bara läste tillräckligt skulle han bli världens smartaste person ändå. Det skulle bara ta lite längre tid.

Nu läser Harry hela tiden. Och äter… broccoli.

Om barnboksveckan och den pågående läsårsföljetongen

För 9 år sedan jobbade jag inte på Höjaskolan utan på ett folkbibliotek i Bryssel. Biblioteket var litet och låg i ett fattigt kvarter med många gamla hus och smutsiga gator. Men jag älskade mitt jobb, jag älskade biblioteket, och framför allt älskade jag våra besökare: ni ska veta att 80% av våra användare var barn från området. De gick i den lokala grundskolan och kom till biblioteket efter lektionstid. Ibland för att göra sina läxor. Oftast för att spela spel på datorn (det var bara få som hade en dator hemma).

En pojke som heter Mahmod har huvudrollen i den här berättelsen. Jag har inte träffat honom på många år nu, men då var han en helt vanlig pojke. Nära tonårsåldern men inte riktigt än. Lång och spinkig. Och snäll, även om han också ville spela tuffing ibland. Han passade sina småsyskon. Han lånade inga böcker, utan var på biblioteket mest för att hänga. Däremot skrev han egna texter. Låttexter, alltså, raptexter. Vi fick inte läsa dem, men vi visste om det.

Den här sanna historien avspelade sig en ruskig novemberkväll. Biblioteket hade kvällsöppet som vanligt, vilket var en gång i veckan. Vi var två som jobbade: min kollega Eefje och jag. Vi satt vid disken intill entrén och småpratade. Det var ganska lugnt. Det brukade det vara vid den där tiden; vi var bara två ifall något skulle hända, inte för att det egentligen behövdes.

Plötsligt började en branddetektor låta. Piiiiiip! Vi såg rök kringla upp från bakom en hylla lite längre bort i biblioteket och något luktade bränt. Utan att tänka efter sprang jag dit! Eller jo, det fanns väl en tanke: på mindre en 1 minut kan en liten flamma bli en osläckbar brand. Och vi befann oss i ett rum fyllt med böcker! Med papper överallt!

 

Mycket riktigt kom det rök från några böcker på en hylla. På golvet: en tändare. Bredvid: Mahmod, blek, panikslagen, ena handen om sin andra, och något annat i blicken också, kanske smärta? Hade han lekt med den där tändaren? Lyckades han bränna sig?

Jag knuffade honom åt sidan, drog i böckerna så att en hel rad tumlade ner från hyllan. Jag har för mig att jag såg gnistor. Då var Eefje där med en brandsläckare. Hon sprutade en rejäl mängd vitt pulver på böckerna samtidigt som de slog i golvet. Det tog inte ens en sekund innan branden var släckt.

Vi dubbelkollade. Andades. Vi var okej. Det mesta var okej. Jag kände mig lite skakig bara.

In i personalköket med Mahmod. Eefje, som hade gått en sådan utbildning och som kunde första hjälpen, tittade på hans fingrar. Under tiden letade jag upp ett telefonnummer till pojkens föräldrar.

Mahmod började genast be mig att inte ringa hem. ”Snälla. Gör vad som helst istället. Finns det inte något jag kan göra för att ni ska förlåta mig? Jag ska betala för böckerna. Hjälpa till med något.”

Vi kom faktiskt överens om ett straff: han fick…
1) be om ursäkt,
2) lova att aldrig göra det igen,
och 3) Mahmod skulle uppträda, framföra en av hans texter under ett evenemang senare den veckan.

Vilken tur att det inte blev värre, eller hur!

 

Morgonen därefter var jag först på jobbet.

Jag tänkte städa, men jag undersökte lite först, kollade vilka böcker som blev skadade. Jag tog fram några, öppnade en bok för att inspektera läget.

Aj! Jag brann mig! Boken var het! Det sprakade om den. Mahmod skadade sig aldrig på tändaren. En bok började brinna av sig själv. Och en till och en till. Böcker med häftiga ord, häftiga meningar. Rader som det glöder om. Såsom:

”Lönnbladen glödde i rött och guld utanför sjukhuset. Jag stod vid fönstret och tittade ut. Och tänkte: Vad konstigt det är att löven lyser som vackrast just innan dom faller av.”

”… att allting kan bli en historia”

Att ”det var torsdag och vi skulle äta pannkakor till middag. Allt var som vanligt. Mamma hällde upp ett glas mjölk medan pappa skivade en banan. Jag skulle just börja äta, när jag fick syn på pappas händer.

Jag vet inte hur det hade gått till, men pappas fingrar hade blivit till korvar.”

Att ”det var kväll. Alla färger var borta, uppätna av mörker.”

”… att vi kommer från stjärnorna, att vi blivit till av stjärnstoft, att vi en gång virvlade in i världen från ingenstans.”

Att ”imorgon är vi tillbaka. Då kan vad som helst hända.”

”Det här är vår värld, gjord av berättelser.”

Böcker kan vara farliga. Ord kan ha en brinnande kraft. (Bevis: när temperaturen uppnår 233 grader tänder de av sig själva.) Det betyder också att böcker kan värma oss. När vi behöver energi, eller återhämtning eller tröst…

Nu vet ni varför skolbiblioteket har fått… ”små eldar överallt”. Varje liten flamma motsvarar en bok som lästes på lågstadiet under veckorna efter barnboksveckan i november. Sedan dess har vi också jobbat med att samla bibblans häftigaste ord och hetaste boktips. Snart utses skolans favoritord och älsklingsbok. De som det sprakar lite extra om…

  

   

Och förresten: texten som Mahmod läste den där kvällen, så som jag minns den:

"Bom. Bom. Bom.
Bok. Bok. Bok.
Det är sida efter sida
av brinnande ord.
Jag sitter och läser
och med läsäventyret
så växer världen.
Jag sitter och läser.
Något tänds i mig.
Större känslor.
Större drömmar.
Bli inte förvånad,
risken ökar
på större tårar, större sår.
Men jag har blivit
helt intoxikerad.
Med läsäventyret
väckte i mig
ett större hjärta,
ett större mod,
ett större jaaa-aag!"

Nytt arbetssätt med bokcirklarna!

Att samla ihop skolans mest lässugna elever och få dem att delta i antingen mellanstadiets BOKK LUBB eller högstadiets Höjaskolan läser! var en utmaning redan från början. Inte minst för att jag envisades med drop-in-möten efter lektionstid, kryptisk kommunikation och udda tematiska upplägg. 😉 Men på slutet av förra läsåret kände jag att det verkligen hade blivit dags att tänka om. I stället för att främja läsning hos skolans mest ovana läsare erbjöd jag nämligen de mest motiverade bokslukarna ännu mer av min tid!

 Oliver Jeffers - What We'll Build

Den sedan tidigare etablerade kombinationen av lekar, boktips, högläsning och boksamtal fick stanna, medan själva tillfällena flyttades till klassrummen OCH lektionstid. Nu får alla vara med, även de som ”hatar” att läsa. Temana än så länge: bannlysta böcker, text och bild, den långsamma läsningen:

Hittills fungerar bokklubbarna lite sådär, tycker jag. Jag behöver komma loss från föreläsningsformatet igen. Leka! Överraska! Jag vill svara på frågan ”varför läsa?” så att också ”varför är vi ens här?” lyser igenom. Och påminna mig själv om att det slutliga målet fortfarande är: att förändra skolan.

Nya topplistor!

Att mäta är att veta, låter det, och siffror har vi. Om vi nu tittar på skolbibliotekets mest efterfrågade (eller snarare mest lästa) titlar, vad kan vi då dra för slutsatser?

Lågstadiet:

Alltid: superhjältar; fotbollsspelare; Naruto; Pokémon; ”bajsboken”.
Kanske: Kattspionerna på Rosengård; Splej; fakta om djur; fakta om andra världskriget; bilderböcker.
Aldrig: mina finaste skönlitterära kapitelböcker.

Mellanstadiet:

Alltid: skräck (”men du har inga riktigt otäcka böcker, Bram!”); Dagbok för alla mina fans; manga; Splej.
Kanske: böcker jag har dubbletter av för att kunna läsa tillsammans med min bästa kompis; böcker med tecknade sekvenser; böcker på engelska.
Aldrig: mina mest känslosamma skönlitterära barnböcker.

Högstadiet:

Alltid: ”jag vet inte”; ”finns den som film?”; tunn och lättläst; böcker jag har sett på TikTok trots att jag är en ovan läsare och oavsett om de nu verkligen passar mig.
Kanske (men jag ger upp lätt, så mina lån kommer att ligga i mitt elevskåp i måååånader): fotboll; häftiga mord; hjärtskärande sorg; sockersöt romantik. Alternativt: en framsida som är cool och nutida.
Aldrig: mina bästa skönlitterära ungdomsromaner.

BOKK LUBB, S03 E01

Vet ni vad som också är tillbaka för sin tredje säsong? Mellanstadiets BOKK LUBB! Och i fall det inte var tillräckligt tydligt: vi fortsätter att ha atypiska bokcirklar på Höjaskolan. Delta inte för gemensam läsning utan för tematiska boktips, uppdrag och utmaningar samt en diskussion kring ett kortare utdrag ur en barn- eller ungdomsbok som inte alltid avslöjas innan.

I september tittade vi lite närmare på några berättelser som avspelar sig kring… fyrtorn!? Huvudrollerna gick till de mystiska platserna och spännande händelserna i:

- Emilia och pojken från havet, Annet Schaap
- Malamander och Gargantis, Thomas Taylor
- Fyr 137, Ingelin Angerborn

Vi spelade stapelspelet Jenga och letade citat som vi fångade i strålkastarljus.

Höjaskolan läser!, säsong 3!

Även Höjaskolan läser! är tillbaka, och som vanligt även som uppsökande verksamhet på Husie fritidsgård. Första avsnittet återvände vi till böcker och musik! (Det går nämligen bra att tycka lika mycket om båda!) Vi försökte hitta musik som matchar våra älsklingsböcker och passande läsning till våra favoritlåtar:

 

 

 

Kärleken vi inte förstår

Distansundervisningen fick mig att anpassa planeringen för Höjaskolan läser! och dess senaste tema. Istället för ett avsnitt avsatt för romantiska böcker som skulle passa alla hjärtans dag blev det en mycket bredare blick på kärlek, veckan efter den 14:e.

Det finns mycket att säga om Bart Moeyaerts Kärleken vi inte förstår. Att den är tråkig, tyckte åtminstone en elev. Då har hen kanske missat spänningen under ytan, men okej. Visst är den i så fall… tråkig på ett intressant sätt? Det händer knappt någonting, medan det samtidigt händer jättemycket. Och så är det ibland. Då sker förändring efter en annorlunda katalysator, som vi varken förväntade oss eller kände igen i stunden.

Vi försökte också titta lite närmare på författarens berättarstil. Jämförde med en viss typ av kinematografi. Ovanlig läsning för ovana läsare. Har det hänt något, när vi sedan lägger ifrån oss boken?

  

Topplistan 2020

Vilka böcker var populärast bland Höjaskolans elever i år? Här kommer topplistorna! Räkna gärna med att vissa böcker har varit mer tillgängliga än andra… men ni känner säkert igen er i resultaten.

Topp i 2020: rekordutlån per avdelning

Bilderbok: Alla räknas, av Kristin Roskifte 
Barn: Spökdiscot, av Katarina Genar och Alexander Jansson 
Barn, serie: Hundmannen, av Dav Pilkey 
Mellan: Jag heter Död: 13 skräckhistorier, av Lena Arro 
Mellan, serie: Amulett. Del 1, Stenväktaren, av Kazu Kibuishi 
Ung: Det som lever under oss, av Kerstin Lundberg Hahn 
Ung, serie: Naruto. Del 1, The tests of the Ninja, av Masashi Kishimoto 
Fakta: Minifakta om hundvalpar, av Ann-Charlotte Ekensten 

Topp från 2020: populärast bland årets utgivning

Bilderbok: Megaztrålen, av Peter Bergting 
Barn: Handbok för superhjältar. Del 5, Försvunna, av Elias och Agnes Våhlund 
Barn, serie: Hundmannen, av Dav Pilkey 
Mellan: Festen, av Petter Lidbeck 
Mellan, serie: (ingen?!) 
Ung: Bröderna Tjej, av Per Nilsson 
Ung, serie: Sista chansen, av Rainbow Rowell och Faith Erin Hicks 
Fakta: Billie Eilish: livet och musiken, av Malcolm Craft 

De flesta av dessa är inne just nu och går att låna under lovet! God jul och gott nytt år till alla. Tack för alla fina möten på skolbiblioteket. Vi ses på andra sidan jullovet!

Höjaskolan läser! (inte)

”Bokhatare? Berätta gärna mer.”

Terapi för icke-läsare, vad löjligt det låter. Samtidigt är det exakt vad månadens avsnitt av vår alternativa bokklubb skulle erbjuda. Ibland förstår man nämligen inte varför en viss bok får stor uppmärksamhet. Och ibland har man känslan av att inte förstå läsning överhuvudtaget. Att det känns som ett tråkigt jobb helt enkelt? Det finns så mycket annat som är lättare, eller roligare?

Mellanstadiets BOKK LUBB följde sedan med i samma spår. Hur pratar vi om (med?) anti-läsare?

Jo, det… är okej, liksom? Alla böcker är faktiskt inte för alla. Du har inte hittat den rätta boken än: den som någon har skrivit med just dig i åtanke. Att identifiera sig som läsare utesluter inte att du är någon annan också, eller först och främst. Möjligtvis har du också blandat ihop lästräning med njutläsning. Glöm inte att träna! Även Zlatan gjorde inte sin debut i landslaget innan han var 19 år gammal. Eller så råkade du förknippa skönlitteraturens utmaningar och underligheter med fel sorts uppgifter och upplevelser. En bok, som ett nytt dataspel, tar tid att utforska. Man ska vänja sig vid kontrollerna. Och ”spara sina framgångar”, genom att reflektera över det man har läst. Så mycket av att läsa blir så mycket mer meningsfullt om man får dela med sig till andra. 

Tjänster som dessutom kan lindra symptom:

- Litsy, bokens Instagram  
- Book Cover Archive, inspirerande omslag  
- The StoryGraph, för bättre rekommendationer  
- Gratisappen Biblio, där det går bra att läsa med dina öron 

En berättelse om inköp och önskemål

Eleverna i åk 1, 2 och 3 har äntligen fått rösta för sina favoritgenrer de också. Resultaten bekräftar bilden från interaktionerna vid receptionsdisken: det är läskiga böcker som regerar även hos yngre barn. I understående grafikerna har jag räknat om elevernas individuella röster så att de visar hur skolbibliotekets bestånd skulle se ut om varje årskurs hade tillgång till en enda hylla med bara 100 titlar. Oops. Får jag säga att den befintliga samlingen inte ligger i linje med dessa önskemål? 😓

Visst är det någonting som jag försöker vända på… men det går långsamt, något som även jämförelsen med årets inköp visar. Kommer vi då någon gång att uppnå hela 40% skräck? Jag tror inte det. Skolbiblioteket ska ju både avspegla elevernas läsintressen OCH ge tillgång till böcker som är aktuella och relevanta (funktioner av läroplanen, bokmarknaden, världshändelser mm.) OCH försäkra ett kvalitetsfullt utbud i djup och bredd.

Höjaskolan läser! igen

Säsong 2 började… blodigt. Fast (och som tur var) inte på samma sätt som GOTs Red Wedding. Och kriget som inleddes handlade snarare om att äta kött eller inte, om att älska eller inte än om vem som skulle ta Järntronen. Omgångens utdrag kom nämligen ur Shivaun Plozzas Ditt hjärta är mitt, där vi får följa tonåriga Marlowe Jensen efter att hon äntligen har fått sin hjärttransplantation och kan starta om sitt liv. Eller kan hon? Kanske kommer allt att kännas lättare om hon bara får veta vem som blev sin donator?

Vi pratade om hjärtslag, kärlek och om att falla för en bok. Om boktips i temat. Och om att det faktiskt går att nå ut till vem som helst på jorden inom några teoretiska handskakningar: teorin om 7 degrees of separation, eller 7 degrees of Kevin Bacon. Du känner någon, som känner någon, som känner någon… som (personligt) känner Donald Trump, eller Billie Eilish, eller vilken skådespelare som helst. Och självklart testade vi om teorin håller inom litteraturen också! Kunde vi hitta ett spår av hypotetiska kontakter från Harry Potter till Pippi Långstrump? Det kunde vi (tack vare Greven av Monte Cristo, Moby Dick, En världsomsegling under havet och Legenden om Sally Jones)! Från en animefigur till en annan? Jättelätt (förutom för en clueless bibliotekarie)! Från Katniss Everdeen till Bella Swan? Jättesvårt!

Bonusfakta:

Det mitt hjärta slår för

Inte min bästa trailer, men nu kör vi! Operation! Kött! Hjärtslag! Höjaskolan läser!

På Ungdomshuset den 22 september klockan 15, på skolbiblioteket den 24 september klockan 14:

Höjaskolan läser! S02 E01

Världens mest underskattade icke-bokklubb är tillbaka för en ny säsong fylld av plot twists och cliffhangers! När vi lämnade skolan i juni verkade allt ha ordnat sig. Litteraturen var bara ett varmt minne i solen. Men skolbibliotekets skuggor går inte att undvika längre. Vad har vi läst sedan skolavslutningen? Och vems hjärta blöder på affischen? Missa inte första avsnittet. Som (vågar jag säga?) vanligt har vi ett möte på Ungdomshuset också!

Små bokcirklar överallt!

Boksamtal varje vecka, hur kul är inte det? När man dessutom får välja boken i fråga, och sedan själv styra diskussionen? Om jag nu bara gick i 6:an!

Men vänta lite, jag får faktiskt vara med och upptäcka hur det är att läsa och reflektera tillsammans i 6:ornas nya läsprojekt. Och det har allt: mindre grupper, högläsning, gemensamma läsloggar, spännande nya titlar och en 150 år gammal klassiker.

Jag är jättenyfiken hur det blir (och jag har absolut inte anmält projektet till Väck boken, en av Kulturrådets läsfrämjande insatser).

Blogginlägg på Pedagog Malmö!

Utvecklingsavdelningen undrade om jag inte ville skriva något om Höjaskolan läser!, vår alternativa bokklubb som drogs igång för ett år sedan. Läs gärna här!

Jag avslöjar (nästan) allt!

En dikt att ta hem

SPELL TO BE SAID AGAINST HATRED

av Jane Hirshfield

(via Maria Popovas fantastiska brainpickings.org) 

Until each breath refuses they, those, them.

Until the Dramatis Personae of the book’s first page says, “Each one is you.”

Until hope bows to its hopelessness only as one self bows to another.

Until cruelty bends to its work and sees suddenly: I.

Until anger and insult know themselves burnable legs of a useless table.

Until the unsurprised unbidden knees find themselves bending. 

Until fear bows to its object as a bird’s shadow bows to its bird. 

Until the ache of the solitude inside the hands, the ribs, the ankles. 

Until the sound the mouse makes inside the mouth of the cat. 

Until the inaudible acids bathing the coral.

Until what feels no one’s weighing is no longer weightless.

Until what feels no one’s earning is no longer taken.

Until grief, pity, confusion, laughter, longing know themselves mirrors.

Until by we we mean I, them, you, the muskrat, the tiger, the hunger.

Until by I we mean as a dog barks, sounding and vanishing and sounding and vanishing completely.

Until by until we mean I, we, you, them, the muskrat, the tiger, the hunger, the lonely barking of the dog before it is answered.

Det bästa som finns

Under läsårets sista avsnitt av Höjaskolan läser! gick vi igenom lite statistiker först. Deltagarna fick kommentera en likadan topp-och-flopp-lista som mellanstadieeleverna när de hade BOKK LUBB senast. De här är högstadiets resultat:

Terminens populäraste böcker

1. Du är min, Nigel Hinton (Kort, lättläst, skräck.)
2. Det som lever under oss, Kerstin Lundberg Hahn (Kort, lättläst, skräck.)
3. Cirkeln, Sara Bergmark Elfgren & Mats Strandberg (Modern klassiker som blev film.)
4. Karavanen, Niklas Krog (Kort, lättläst, fantasy. Fast ingen särskilt lockande framsida.)
5. Den blomstertid nu kommer, Marie-Chantal Long (Kort, spännande, film.)

Terminens minst populära böcker

1. Kyla, Therese Henriksson (Tråkig framsida.)
2. Ditt hjärta är mitt, Shivaun Plozza (Vet inte.)
3. Berättelser från innerstaden, Shaun Tan (För konstig.)
4. Kärleken vi inte förstår, Bart Moeyaert
5. Alla är ledsna nuförtiden, Bart Moeyaert

Sedan var ramen (om inte temat) till denna omgång kanske inte så lätt att förutspå utifrån affischen och trailern? I backspegeln då? Personliga älsklingsböcker, hemliga tips, sådana små skatter som krossar ens hjärta? Lite som i Baek Heenas hälsning efter att ha fått årets ALMA-pris…

Eller när Oliver Jeffers berättar om sitt skapande:

Vi delade med oss av våra bästa boktips, och… lekte med dem! Det vill säga: vi försökte att (så snabbt som möjligt) hitta passande citat till några påståenden. Här kan ni läsa våra förslag…

Något mycket dyrbart:

”Det som lever under oss”
”En källa med vatten långt ute i öknen”
”Traz klan, en grupp människor som är som hans familj”
”Mamma drar ett hårt bloss på cigaretten och sveper sedan in hela matbordet i ultraviolett rök med en enda utandning.”

En hemlighet:

”Det kom i hamn med hela besättningen död”
”Varför i mitt namn?”
”Han hade kommit hit genom en glipa i universum”
”Det bor krokodiler på åttiosjunde våningen.”

En bok jag skulle vilja läsa:

”Sysslorna i huset.”
”Han måste tillbaka till berget.”

”Tillbaka in i munnen.”

”Idag kom det ett brev från Julia.” 

Utvärdering

Under veckans bokklubbsmöte passade jag även på att ställa några frågor om verksamhetsformen. BOKK LUBB fick grönt ljus som den är. Inga större läsuppgifter eller förväntningar. Det ska vara lätt att delta, utan att man ska ha läst en bok i förväg alltså. Bra!

Sedan tittade vi lite närmare på terminens mest och minst populära mellanstadieböcker (baserat på antalen utlån och beställningar av nyinköpta böcker). Jag bad eleverna att försöka lista ut vilka titlar blev topp eller flopp, och att berätta varför. De fick inte alla rätt, men en hel del!

Topp 5:

1. Jag heter Död – Lena Arro (Skräck! Lättläst!)

2. Mysteriet med den hemsökta stugan – Torsten Bengtsson (Skolans favoritförfattare!)

3. Amulett 1 – Kazu Kibuishi (En självklarhet.)

4. Jorvik kallar – Helena Dahlgren (Star Stable!)

5. F som i sämst – Cilla Jackert (Bra titel. Nyfikenhet. Igenkänning.)

Flopp 5:

1. Gruvan – Sara Lövestam (Svårt att bedöma vad den handlar om. En sån bok lärarna läser högt.)

2. Brevet till Kungen – Tonke Dragt (Jag vill, men den är sååååå tjock!)

3. Djur med päls – Hanne Kvist (Konstig stil? Ska den kanske stå bland ungdomsromanerna?)

4. Ängeln på spökskolan – Jesper Lundqvist (Del 3. Jag har inte läst de andra.)

5. Morris Mohlin på iskallt uppdrag – Maria Frensborg (Vet inte?)

Förberedelser inför sommarlovet

Under läsårets sista BOKK LUBB tog vi hjälp av Shaun Tans fantastiska bilderbok Sommarregler (tyvärr omöjligt att köpa längre) för att blicka tillbaka till vad vi lärde oss förra sommaren som vi kan ha nytta av i år också. Jag tror vi hade nog svårt att komma in i bokens magisk-realistiska, melankoliska ton, åtminstone fram till den sista regeln: ”Missa aldrig sommarens sista dag.”

Då var det dags för kreativitet. I en hög med sommarläsning letade vi efter roliga lösningar till 3 påståenden. Sedan hittade vi på nya egna regler.

En ursäkt: 
”Förlåt.”
”Ruffe skällde.”
”Jag tänker på Betty hela tiden.”
”Valentina valde en pizza med salami och extra mycket peperoni.”
”Ingen visste vart familjen som bott i huset tidigare tagit vägen.”
”Alla andras frisyrer gör liksom som de vill.”

Något som man kan göra tillsammans med sin bror: 
”Sova en liten stund till båda två.”
”Gå in i köket.”
”Sitta och svälta ihjäl.”
”Vi har ju drömt om ett sommarställe.”
”I övermorgon åker jag till kusinerna.”
”Vi ska ha varsin swimmingpool som sitter ihop med en liten kanal och i kanalen ska vi simma fram och tillbaka till varandra, min bror och jag.”

Vad jag lärde mig i somras: 
”Tvätta bilar.”
”Ansträng dig lite nu.”
”Jag kan vänta.”
”Tjuven och polisen var bröder?”
”Nasir har en mamma. Hon är den bästa av alla. Hon kan trolla.”