Att samla ihop skolans mest lässugna elever och få dem att delta i antingen mellanstadiets BOKK LUBB eller högstadiets Höjaskolan läser! var en utmaning redan från början. Inte minst för att jag envisades med drop-in-möten efter lektionstid, kryptisk kommunikation och udda tematiska upplägg. 😉 Men på slutet av förra läsåret kände jag att det verkligen hade blivit dags att tänka om. I stället för att främja läsning hos skolans mest ovana läsare erbjöd jag nämligen de mest motiverade bokslukarna ännu mer av min tid!
Oliver Jeffers - What We'll Build
Den sedan tidigare etablerade kombinationen av lekar, boktips, högläsning och boksamtal fick stanna, medan själva tillfällena flyttades till klassrummen OCH lektionstid. Nu får alla vara med, även de som ”hatar” att läsa. Temana än så länge: bannlysta böcker, text och bild, den långsamma läsningen:
Hittills fungerar bokklubbarna lite sådär, tycker jag. Jag behöver komma loss från föreläsningsformatet igen. Leka! Överraska! Jag vill svara på frågan ”varför läsa?” så att också ”varför är vi ens här?” lyser igenom. Och påminna mig själv om att det slutliga målet fortfarande är: att förändra skolan.
Att mäta är att veta, låter det, och siffror har vi. Om vi nu tittar på skolbibliotekets mest efterfrågade (eller snarare mest lästa) titlar, vad kan vi då dra för slutsatser?
Lågstadiet:
Alltid: superhjältar; fotbollsspelare; Naruto; Pokémon; ”bajsboken”. Kanske: Kattspionerna på Rosengård; Splej; fakta om djur; fakta om andra världskriget; bilderböcker. Aldrig: mina finaste skönlitterära kapitelböcker.
Mellanstadiet:
Alltid: skräck (”men du har inga riktigt otäcka böcker, Bram!”); Dagbok för alla mina fans; manga; Splej. Kanske: böcker jag har dubbletter av för att kunna läsa tillsammans med min bästa kompis; böcker med tecknade sekvenser; böcker på engelska. Aldrig: mina mest känslosamma skönlitterära barnböcker.
Högstadiet:
Alltid: ”jag vet inte”; ”finns den som film?”; tunn och lättläst; böcker jag har sett på TikTok trots att jag är en ovan läsare och oavsett om de nu verkligen passar mig. Kanske (men jag ger upp lätt, så mina lån kommer att ligga i mitt elevskåp i måååånader): fotboll; häftiga mord; hjärtskärande sorg; sockersöt romantik. Alternativt: en framsida som är cool och nutida. Aldrig: mina bästa skönlitterära ungdomsromaner.
I slutet av terminen brukar vi ha kvar en hel undervisningsvecka efter betygssättningen. Alla är trötta och längtar efter lovet, och känslan av att vettigt skolarbete inte är angeläget under just denna vecka kan vara stor. Vi förstår det, men håller inte med. Det är lektionstid, trots allt, och därmed en fråga om rättigheter och skyldigheter. Skola, för skolans skull! Det magiska lärandet! Entusiasmen är låg.
Höjaskolan har i många år försökt lösa problematiken genom att erbjuda högstadieeleverna att få vara med och bestämma vilka ämnen de vill jobba med: en möjlighet till att komma ikapp eller fördjupa sig, med hjälp av extrauppgifter, utflykter eller andra kompletterande aktiviteter. Favoritämnen och måsten. Roligt och meningsfullt.
Nu har skolbiblioteket väl alltid stått till lärarnas förfogande, men ett riktigt samarbete hade aldrig blivit av. Fram till… det är läsåret! Tillsammans med min kollega Saso som undervisar i (bland annat) svenska, höll jag i ett 4 dagars projekt kring textskapande och digital bearbetning med hjälp av Adobe Express. Programmet lockade till sig en blandad grupp elever som trots stor variation i intressen, språknivå och motivation skrev intressanta krönikor och monterade dem till underhållande videoklipp. Kollegialt samarbete! Bibliotek och MIK, integrerade i undervisningen! Konkreta resultat!
En stor del av vårterminen ägnade jag åt att presentera olika studietekniktips till eleverna i årskurs 7, 8 och 9. Lektionerna, som hölls under mentorstiden, var framför allt tänkta som en orienterings- och diagnosinsats: hur är det egentligen med våra elevers studievanor? Vad behöver dem för stöd från oss på skolan?
Lika bra att jag delar slutsatserna här också! Hoppas de kan hjälpa oss hjälpa eleverna (ännu bättre)!
Bra nyhet: de flesta elever verkar faktiskt veta vad som krävs, åtminstone på en abstrakt nivå. Hela 52% av eleverna skriver att de inte behöver mer kunskap. Ytterligare 19% tror att ”lösningen” finns redan inuti. Bara 18% av eleverna lyfter konkreta vägledningsbehov: ord och begrepp, läxhjälp, planeringsstöd.
För de flesta är det alltså inte kunskap som saknas. De vet vad ska göras. Ändå lyckas de inte göra det. Därför behöver de hjälp med: disciplin, motivation, lust, ork, och insikt i hur lång tid vissa skoluppgifter tar.
Vi kan stödja med: pepp, prepp, positivitet kring studierna, tydliga delmål, och snabba bekräftelser på framsteg.
Okej, gänget! Nya aktiviteter, nya presentationsfilmer. Det känns som att jag fortfarande har en (väldigt?) lång väg att gå, men sakta men säkert hoppas jag kunna tillämpa insikterna från mitt förra inlägg med biblioteksrådets kommentarer om vad jag anordnar och hur jag kommunicerar.
I alla fall: nya, starkare samarbeten ingår! Läs, skriv, pyssla och tipsa poesi tillsammans med Elin från Husiebiblioteket och Jovanna från Videdalsskolan. På Husie fritidsgård! Vi bjuder på fika.
Och sedan: att läsa med öronen. I skolbibliotekets bestånd finns en massa ljudböcker, de flesta säkert oupptäckta, som ni når både på nätet och i läsappen Biblio. Under två träffar tittar vi på hur vi kan ”bläddra” igenom och vilka topptitlar som gömmer sig där. Ni får tipsa om era egna favoritböcker också! Det blir spel, och fika, och några andra gratis ljudbokstjänster. Välkomna till både mellanstadiets BOKK LUBB och högstadiets Höjaskolan läser!:
”En trailer kanske inte är en trailer när klippet blir helt obegripligt.” Lite sådär lät det när jag bad högstadiets biblioteksråd att fundera över varför Höjaskolan läser!-träffarna lockar så få deltagare. Insikten medföljdes sedan av knivskarp kritik. ”Helt fel.” ”Ingen bryr sig.” ”Nej nej nej.” ”Hur tänkte du?”
Bokprat? Det känns nästan kört från början, för vem är nu intresserad av det? Men okej, om jag nu envisas…. Då vill eleverna veta i förväg vad aktiviteten handlar om, inte behöva skanna en anonym QR-kod (och jag som var så stolt över min gerillamarknadsföring). Ju fler detaljer, desto bättre. Det är bra att jag kommunicerar klockslag, men hur länge ska det pågå? Sluttid, snälla. Färger, snälla. Riktiga flyers. Innehåll att dela på nätet. Dessutom vill de helst vara med och bestämma själva. Välja temat, till exempel. Och det ska ALLTID finnas fika. Skriv det, Bram!
Blickande i backspegeln förstår jag anmärkningarna, även om jag fortfarande kan sörja nyfikenhetens död. Vad säger ni när ni tittar på avsnitten från det senaste halvåret?
BOKK LUBB S03 E04: ibland vill jag bara kunna fly härifrån... till framtiden! Men bjuder den på glada nyheter eller katastrofer? Utopi eller dystopi? Mellanstadiets BOKK LUBB var tillbaka och diskuterade de många nya titlarna inom den spännande genren som kallas Science fiction. Och som vanligt blev det: boktips, utmaningar, och mycket mer.
BOKK LUBB S03 E05: den här träffen fick stå för något alldeles nytt! Efter påsklovet välkomnade jag nämligen Höjaskolans mellanstadieelever att återupptäcka bilderboksmagin. Vi läste några av ALMA-aktuella Eva Lindströms fantastiska verk och skapade våra egna korkade berättelser i en riktig skaparverkstad.
BOKK LUBB S03 E06: förra läsårets sista BOKK LUBB! Högläsning och boksnack! Skaparverkstad! Sommarlov och hemligheter!
Samtidigt rullade också högstadiets alternativa bokklubb på. Med, till exempel, Höjaskolan läser! S03 E05, sci-fi-avsnittet. I yttre rymden hör ingen dig skrika… (Okej! Den här trailern var definitivt inte mitt bästa verk, men själva träffarna blev det. Mindmap, boktips, spel! Både på skolbiblioteket och på besök hos Husie fritidsgård.)
Höjaskolan läser! S03 E06: äntligen! Girl power tema!
Och till sist, Höjaskolan läser! S03 E07, även denna om hemligheter...
Hur som helst kommer säsong 4 av både BOKK LUBB och Höjaskolan läser! att se annorlunda ut. Inte lika nördig, kanske (vi får väl avvakta där, hahah). Men med ett mer öppet (kommunikativt talat) visir i alla fall (vad, till vem, var, när, hur?). Håll gärna tummarna! Jag kompletterar mina skolegna träffar med ett förstärkt läsningsrelaterat samarbete med Husie fritidsgård, Husiebiblioteket och Videdalsskolan. Mer info: snart.
Jag följer upp inlägget om biblioteksråden med ett till om vårt arbete med demokrati. Medan vi fortfarande väntar på en ny regering kan jag nämligen avslöja hur det har gått när Höjaskolan gick till val. Skolvalet, alltså: ett underbart sätt att få eleverna att själva uppleva något som annars inte brukar vara deras favorit-SO-ämne.
Skolbiblioteket förvandlades till vallokal, elevrådet bemannade, och hela högstadiet köade utanför.
Resultaten? Ja, de ligger väl i linje med hur vi vuxna har röstat, eller hur (i alla fall när det gäller topp 3)? Någon annan får göra en närmre analys. Under tiden hoppas jag framför allt på många fler diskussioner om vad vi vill stå för. Att ständigt reflektera och växa är ett av målen i vår biblioteksplan. Hur kan vi bli bättre människor? Hur kan vi bli en bättre skola?
Som ni säkert vet har vi på Höjaskolan 3 olika biblioteksråd, ett för varje stadie, med elevrepresentanter från varje klass. Under förra läsåret träffades skolans olika biblioteksråden sammanlagt hela 20 gångar! Det är många minuters delaktighet. Men då medföljer också tunga frågor:
- Vad är syftet med träffarna? - Vad har de lett till? - Hur kan mötena bli (ännu) bättre?
Biblioteksråden är en viktig informationskanal fram och tillbaka till klasserna. Vilka utvecklingar är på gång? Vilka utvecklingar är uppskattade? Ändringar ska gå åt rätt håll, ska synas, ska förklaras.
I våra biblioteksråd får eleverna dessutom träna på demokrati och medborgarinflytande. Precis som mötenas upplägg är anpassat efter elevernas ålder, så ska råden leda till att verksamheten anpassas efter elevernas behov och önskemål. De minsta eleverna aktiveras på olika sätt: de får redesigna biblioteksmöbler, stapla böcker och visa hur duktiga de är på bokstavsordning. Under tiden pratar vi biblioteksinredning, inköpsförslag, hur det går i en och annan tävling och utmaning, och vad de borde få göra mer av… Idéerna hamnar ofta i likadana spår: MER. AV. ALLT. Även förra året önskades ännu aktivare möten (för de är bäst), fler böcker, fler biblioteksbesök (även med fritidshemmet).
Även de äldre eleverna får kreativa uppgifter ibland (skapa bokryggspoesi, ta selfies och regissera reklamfilmer), men med dem diskuteras oftare bibliotekets regler, inredning och projekt.
Högstadiets biblioteksråd tog fram nya trivselregler utifrån skolbiblioteket som ett delat rum, och boklån som ett socialt samspel. I rummet finns visst en egen, ömtålig stämning som är värd att försvara. Tillsammans reflekterade vi: varför har vi de reglerna vi har? Hur kan vi tillsammans se till att de följs? Hur bär vi ansvar för andras stökiga beteende även när vi själva inte gör något fel?
Och sedan: kan vi inte i år tillsammans jobba för:
- schemalagd tyst studietid i biblioteket, - tillgång till uppehållsrummet bredvid - fräschare färger, - bättre kommunikation om aktiviteter (glada, starka färger även här; tydlig information om vad aktiviteterna innebär), - ett skolbibliotekspris vid skolavslutningen, - hörlurar, - brädspel, kortspel, quiz och frågesport?
Höjaskolan läser! firade terminsstarten med en tillbakablick på 2021s topplistan, ett snack om läsvanor och läsutmaningar, och årets första medieinköp! Eleverna fick komma och kolla vad jag beställde för spännande nya titlar till ungdomsavdelningen och bli de första som fick låna!
Topplistorna (jag vet att ni har längtat)! Upptäck vilka böcker alla pratat om i år. Har ni koll? Missat några? Blivit inspirerade?
Barnavdelningen blev visst TOTALDOMINERAD av en enda serie året runt. Jag har aldrig haft längre väntelistor. (Del 7 utkommer den 20 maj!)
Ni som har lånat en melllansvår bok i år känner säkert igen dessa! Topplistan på mellanhyllan visar en tydlig bredd på läsintresset... även om fokus ligger uppenbarligen på mys?
Ungdomsavdelningens topplista bjuder på en spännande blandning, helt enligt sedan tidigare betraktade trender: - Manga är tillbaka och lockar även yngre läsare (möjligtvis tack vara seriehyllans uppgradering och förbättrade synlighet); - Det krävs en större exponering och en tydlig vardagskoppling för att en ungdomsroman ska fånga fler på Höjaskolan (ni vill känna igen er, och hänga med i det som är inne nu); - Sociala medier har positiva effekter på er läsning: många får (eller hittar) sina boktips på engelska.
Att den här listan motsvarar ett betydligt lägre antal lån än de övriga är kanske inte förvånande(?) men något jag absolut vill jobba med under vårterminen. Tillsammans gör vi 2022 till ett underbart år för läslusten!
Faktalistan har djur, fotbollsspelare och dataspel: det kan nog stämma!
Då var det dags igen för BOKK LUBB och Höjaskolan läser!: respektive mellanstadiets och högstadiets ovanliga biblioteksträffar som bjuder på utmaningar, spel och boksamtal. Det finns ärligt talat ingen bättre anledning till att stanna på skolan efter lektionstid.
Den här gången tittade vi på böcker som väcker känslor... till max. Som är alltså extra känslosamma. Extra roliga. Extra sorgsna. Extra spännande. Böcker som får oss att skratta högt, gråta, falla hårt för huvudkaraktären, eller skrika i desperation.
Vilka böcker får upp din puls? Dessa är några av mina:
”Det var en gång för länge sedan…” Det blev lika pirrigt för talare och lyssnare när några modiga elever från årskurs 7 ställde upp för att läsa sina egna sagor för eleverna i 1:an. Men vilket härligt årskursövergripande samarbete! Vid flera tillfällen fick förstaklasserna möta ett rikt språk och många spännande vändningar på klassiska sagoelement. ”Och så levde de lyckliga i all sina dagar.” Så lyckliga att vi snart blir uppvaktade av årskurs 6 och ny skrivarglädje!
Halloween. Den kusliga stämningens högtid. Rysningar. Ett dunkande hjärta. Sönderbitna naglar. En lampa som helst aldrig mer ska släckas. Det finns böcker och berättelser som kallar fram mardrömmar lika effektivt som värsta skräckfilmen. Oktober SKA stå för skräckläsning! Och skulle alltså även i år.
Själv tycker jag inte riktigt om skräck, måste jag erkänna. Eller jo, det gör jag, men jag vill inte *bara* bli skrämd. Snarare överraskad, överrumplad, förtrollad, fångad, bortförd. Av komposition. Av världsbyggande. Av idéer.
Enter novellförfattaren Kelly Link, som lyfter berättelser med prestigelöst hög B-film-pulp-känsla till, javisst, storkonst. Som vänder på våra förväntningar tills vi inte riktigt vet vad vi ska tänka eller känna. Jag har säkert nämnt henne förut. Nu fick både mellanstadiets BOKK LUBB- och högstadiets Höjaskolan läser!-deltagare en till chans att upptäcka hennes underbara verk.
Vi läste novellerna Specialistens hatt och Monstret, och prövade kreativt skrivande med "Skräck out"-poesi!
Även Höjaskolan läser! är tillbaka, och som vanligt även som uppsökande verksamhet på Husie fritidsgård. Första avsnittet återvände vi till böcker och musik! (Det går nämligen bra att tycka lika mycket om båda!) Vi försökte hitta musik som matchar våra älsklingsböcker och passande läsning till våra favoritlåtar:
Några helt förväntade resultat faktiskt, men också några överraskningar! Som vanligt ska vi ta listorna med en nypa salt (utlån beror jättemycket på tillgänglighet; av vissa titlar har vi fler exemplar medan andra kanske fått ligga bortglömt i ett elevskåp i flera månader), men intressanta och roliga är de säkert.
En snabbanalys:
- Mystiska skolans succé bland våra yngre elever!
- Den självklara populariteten av den senaste delen i Handbok för superhjältar-serien!
- Effekten av Netflix (och Höjaskolan läser!-avsnitten) på Leigh Bardugos lyft (och även Guillermo del Toros Trollhunters).
- Sedan, boken som sticker ut (även i sin skönlitterära nivå vågar jag påstå): Katherine Rundells underbara The Wolf Wilder. Om ni inte har läst den, gör det!
- I övrigt, enligt sedan tidigare etablerade mönster: mycket skräck, lättläst, djur och fotboll.
- Inte med i toppen (tack och lov): Musse & Helium.
Hoppas alla har sett Shadow and Bone nu, Netflix-serien baserad på Leigh Bardugos bästsäljare. Den släpptes den 23 april, och veckan därpå ägnade vi hela Höjaskolan läser! åt analys och eftersnack. Det blev två tillfällen på skolbiblioteket, samt ett spännande digitalt samarbete med Ungdomshuset. Citat, högläsning och så många inlägg på Instagram att det nästan verkade som om vi var inne i själva Skuggsänkan. De sistnämnda ligger kvar i en höjdpunkt här.
Hela Grishaverse går att låna från skol- och Husiebiblioteket. "I ljusets makt", ”Ur askan”, ”Högt spel” och ”Laglöst rike” finns dessutom som e-bok på Skolbibliotek Malmö och i appen Biblio.
Höjaskolan har en ny Batmanklass! Och vilken triumf för 5B, som kämpade så hårt för att ta över från 1A. Återlämningstävlingen har blivit en riktig galen berg-och dalbana, där en enda försenad bok kan avgöra vem som vinner.
Nu börjar allt från början igen en sista gång: det är en månadstitel kvar att vinna, innan vi sedan utser årets Batman. Lycka till, alla! Håll koll på era lån!
Senare denna månad kommer Shadow and Bone till Netflix, en tv-serie som avspelar sig i Leigh Bardugos Grishaverse och som flätar ihop originaltrilogin med Six of Crows och uppföljaren. Av trailern att döma blir det ett av årets största bokevenemang. Självklart att Höjaskolan inte vill missa detta! April månads Höjaskolan läser! förvandlas därför till ett episkt eftersnack. Vad känner vi igen från böckerna och vilka skillnader upptäcker vi? Har vi ens läst böckerna? Blir vi sugna nu?
”Ibland klär jag mina tankar i poesi. Försöker förstå om min värld förändras av att jag skriver ner orden.”
I anslutning till Världspoesidagen (21/3) och temat för mellanstadiets BOKK LUBB, fick Höjaskolan läser! upptäcka Poet X av Elizabeth Acevedo. Boken är en ungdomsroman i diktform eller prosalyrik, en stil som vi känner igen från till exempel Jacqueline Woodsons Brun flicka drömmer. Det är korta meningar, ett vasst slipat språk, en rytm och flow som i en raplåt, samt ett väldigt effektivt jag-perspektiv, allt i en berättelse som är lätt- och snabbläst, men samtidigt lämnar mycket andrum till våra egna funderingar.
”Jag vet inte ens om man kan himla Med ögonen så hårt att främlingar Kan använda ens skalle Som tärningskopp, men om det går Slog oturen precis till med snake eyes”
Jag tog tillfället i akt att använda mig av lite gerillamarketing inför träffarna, som dessutom förvandlades till en mer uppsökande verksamhet. Jag inväntar inte mina deltagare längre utan ger mig ut i korridoren och attackerar eleverna med bokprat (och i detta fall: oväntade dikter).
”Varför, Bram?” ”Låt oss vara i fred, Bram!” ”O nej, är du nu här igen?”
Ja, mina vänner! Jag kommer aldrig att sluta! För litteraturens skull, och för att ni också ska höja era röster!
Distansundervisningen fick mig att anpassa planeringen för Höjaskolan läser! och dess senaste tema. Istället för ett avsnitt avsatt för romantiska böcker som skulle passa alla hjärtans dag blev det en mycket bredare blick på kärlek, veckan efter den 14:e.
Det finns mycket att säga om Bart Moeyaerts Kärleken vi inte förstår. Att den är tråkig, tyckte åtminstone en elev. Då har hen kanske missat spänningen under ytan, men okej. Visst är den i så fall… tråkig på ett intressant sätt? Det händer knappt någonting, medan det samtidigt händer jättemycket. Och så är det ibland. Då sker förändring efter en annorlunda katalysator, som vi varken förväntade oss eller kände igen i stunden.
Vi försökte också titta lite närmare på författarens berättarstil. Jämförde med en viss typ av kinematografi. Ovanlig läsning för ovana läsare. Har det hänt något, när vi sedan lägger ifrån oss boken?
.jpg)
.jpg)
