Hur blev det sedan med biblioteksråden?

Som ni säkert vet har vi på Höjaskolan 3 olika biblioteksråd, ett för varje stadie, med elevrepresentanter från varje klass. Under förra läsåret träffades skolans olika biblioteksråden sammanlagt hela 20 gångar! Det är många minuters delaktighet. Men då medföljer också tunga frågor:

- Vad är syftet med träffarna?
- Vad har de lett till?
- Hur kan mötena bli (ännu) bättre?

Biblioteksråden är en viktig informationskanal fram och tillbaka till klasserna. Vilka utvecklingar är på gång? Vilka utvecklingar är uppskattade? Ändringar ska gå åt rätt håll, ska synas, ska förklaras.

I våra biblioteksråd får eleverna dessutom träna på demokrati och medborgarinflytande. Precis som mötenas upplägg är anpassat efter elevernas ålder, så ska råden leda till att verksamheten anpassas efter elevernas behov och önskemål. De minsta eleverna aktiveras på olika sätt: de får redesigna biblioteksmöbler, stapla böcker och visa hur duktiga de är på bokstavsordning. Under tiden pratar vi biblioteksinredning, inköpsförslag, hur det går i en och annan tävling och utmaning, och vad de borde få göra mer av… Idéerna hamnar ofta i likadana spår: MER. AV. ALLT. Även förra året önskades ännu aktivare möten (för de är bäst), fler böcker, fler biblioteksbesök (även med fritidshemmet).

Även de äldre eleverna får kreativa uppgifter ibland (skapa bokryggspoesi, ta selfies och regissera reklamfilmer), men med dem diskuteras oftare bibliotekets regler, inredning och projekt.

Högstadiets biblioteksråd tog fram nya trivselregler utifrån skolbiblioteket som ett delat rum, och boklån som ett socialt samspel. I rummet finns visst en egen, ömtålig stämning som är värd att försvara. Tillsammans reflekterade vi: varför har vi de reglerna vi har? Hur kan vi tillsammans se till att de följs? Hur bär vi ansvar för andras stökiga beteende även när vi själva inte gör något fel?

Och sedan: kan vi inte i år tillsammans jobba för:

- schemalagd tyst studietid i biblioteket,
- tillgång till uppehållsrummet bredvid
- fräschare färger,
- bättre kommunikation om aktiviteter (glada, starka färger även här; tydlig information om vad aktiviteterna innebär),
- ett skolbibliotekspris vid skolavslutningen,
- hörlurar,
- brädspel, kortspel, quiz och frågesport?

Det lär bli övertid för skolbibliotekarien.