Programmet började med att brinna ner skolan. 👿
Metaforiskt åtminstone. Jag har pratat om det förut: att läsa är en radikal aktivitet. En bok ställer radikala krav. ”Sitt med mig, i flera timmar, i tystnad, i full koncentration, utan att veta säkert om jag kommer att ge dig något tillbaka.” Sedan, när det händer, om det händer: eld. Lågor som på affischen. Eller snarare, det gamla grekiska "pûr", såsom beskrivit av Donna Tartt i hennes debut Den hemliga historien. En febrig, passionsfylld brand. Biblioteket förvarar 8000+ sådana potentiella tändstickor. Varje bok kan tända, väcka något sådär kraftigt inom oss.
Som ice breaker 😂 gav jag gruppen ett utmanande ordpussel: att sätta ihop de första raderna av Ray Bradburys Fahrenheit 451. Jättesvårt att hitta rätt, men citatet är helt fantastiskt! Boken börjar nämligen med:
”Det var ett nöje att bränna. Det var särskilt roligt att se ting förintas, se dem svartna och förändras. När han höll mässingsmunstycket i sina knutna nävar och den stora pytonormen spottade sitt giftiga fotogen över världen dunkade blodet i huvudet på honom och hans händer var händerna på en fantastisk dirigent, som spelar alla symfonier av eld och brand för att blåsa rent bland historiens spillror och förkolnade ruiner.”
Kaboom!
