Läsfrämjande i praktiken

I höstas anordnade Grundskoleförvaltningen två inspirationsträffar där jag, tillsammans med Felix från Nydalaskolan och Johanna från Hyllievångsskolan, fick presentera hur ett skolbiblioteks läsfrämjande arbete kan se ut i praktiken.

Under vår föreläsning fokuserade vi framför allt på praktiska exempel på vad vi gör för att våra elever ska bli läsare, men självklart började vi med hur läskulturen på våra skolor är beroende av strukturella förutsättningar såsom en biblioteksplan, ett bemannat skolbibliotek, en rimlig budget för inköp, samt tydliga, ledningsstyrda ramar för samverkan med lärarna. Först då kan läsfrämjande insatser bli effektiva. (Vad härligt att kunna bekräfta att alla dessa har funnits på Höjaskolan länge!)

Vi pratade också om bibliotekets fysiska miljö som ett lustfyllt rum där tillgång till böcker paras ihop med inbjudande inredning och inspirerande presentation, och där läsglädje synliggörs. Lokalens utformning brukar jag därför återkomma till ofta. Jag har genomfört många mindre inrednings- och förmedlingsförändringar de senaste åren, inte sällan lånade från bokhandlar, kulturhus och muséer i stället för från andra bibliotek… rum som utmanar, väcker nyfikenhet, bjuder in till dialog.

 

Villa Zebra (Rotterdam, NL), Art Basics for Children (Schaarbeek, BE), Van Abbemuseum (Eindhoven, NL)

Skolbibliotekets viktigaste uppdrag är däremot att påverka undervisningen som den sker i våra klassrum. Jag gav exempel på olika aktiviteter som passar högstadiet (delen av presentationen som jag skulle ansvara för), uppdelade efter rubrikerna Läsa och samtala, Leka, Skriva.

Och det här är vad jag tror på (utan att vi riktigt uppnår det just nu):

- Att vi inte ska lämna eleverna ensamma med sin läsning utan behöver bevaka att de verkligen interagerar med texten. Vi får se till att kräva en respons utöver ett kryss på ett bokmärke; bortom ett ja eller nej, rätt eller fel.

- Att detta medför att gemensam läsning i helklass ska inkludera kortare texter också, där eleverna tränar på att läsa med pennan i hand och har möjlighet till fler djupare samtal än bara kring boken som råkar stå i fokus i en hel termin.

- Att vi så småningom utvecklar våra läsläxor och uppgifter om elevernas egen läsning så att de leder till bearbetningsformer som går att använda och sprida i klassrummet, på skolbiblioteket och på nätet.