Som skolbibliotekarie kommunicerar jag med flera grupper, men främst ingår jag i och är processtödjare för mellanstadiets Sv/SvA/SO-lag. Lärarna i gruppen har blivit några av mina närmaste samarbetspartners och vi har väldigt intressanta diskussioner ihop.
När vi började för mer än ett år sedan formulerade vi som utgångsfråga: ”hur ökar vi elevernas läslust vid egen/fri läsning av skönlitterära böcker?”. Sedan skulle vi också titta på olika relaterade områden: 1) hur pedagogerna och skolbibliotekarien samarbetar och inspirerar varandra; 2) hur vi presenterar böcker till eleverna och skapar intresse för läsning hos dem; 3) vilka redskap eleverna får för att hålla igång läslusten. Vi genomförde en enkät och jämförde resultaten med läsluststatistikerna i den senaste PISA-undersökningen, och nyligen även med de omtalade PIRLS-resultaten.
Kom ihåg: vi undersöker ett praktikproblem. Så ja, läsningen på Höjaskolan följer sjunkande nationella och internationella trender. Mer än hälften av eleverna tycker inte om att läsa. Hälften av eleverna har svårt för att hitta en bok. Och eleverna tycker inte om att prata om böcker heller.
Vårt första steg blev att ta fram en modell för textsamtal: en egen, färdig, flexibel samtalsmall som kan vara en återkommande, igenkännbar lektionsdel. Den utgår från väldigt korta texter (utdrag, en eller ett fåtal paragrafer lång), en enkel förberedning, tydliga mål, och är genomförbar på en timme.
Vinst, men självklart kvarstår större utmaningar. Trots att vi valde läslust som fokusområde, har vi hittills framför allt jobbat med förutsättningar: läsförståelse och en gemensam läsupplevelse. Våra centrala praktikproblem läslust och läsflyt är fortfarande aktuella men har fått vänta. Vi har nämligen gott om praktiska verktyg, har vi nu för oss. Dags att snarast pyssla ihop ett förbättrat strategiskt tillvägagångssätt för att vidareutveckla elevernas läsförmåga. Avkodning, förståelse, ihållighet. Då kommer lusten sedan!
Mitt fortsatta uppdrag under tiden: entusiasmera och stötta eleverna att hitta en bok som de är intresserade av och som passar dem.
När vi började för mer än ett år sedan formulerade vi som utgångsfråga: ”hur ökar vi elevernas läslust vid egen/fri läsning av skönlitterära böcker?”. Sedan skulle vi också titta på olika relaterade områden: 1) hur pedagogerna och skolbibliotekarien samarbetar och inspirerar varandra; 2) hur vi presenterar böcker till eleverna och skapar intresse för läsning hos dem; 3) vilka redskap eleverna får för att hålla igång läslusten. Vi genomförde en enkät och jämförde resultaten med läsluststatistikerna i den senaste PISA-undersökningen, och nyligen även med de omtalade PIRLS-resultaten.
Kom ihåg: vi undersöker ett praktikproblem. Så ja, läsningen på Höjaskolan följer sjunkande nationella och internationella trender. Mer än hälften av eleverna tycker inte om att läsa. Hälften av eleverna har svårt för att hitta en bok. Och eleverna tycker inte om att prata om böcker heller.
Vårt första steg blev att ta fram en modell för textsamtal: en egen, färdig, flexibel samtalsmall som kan vara en återkommande, igenkännbar lektionsdel. Den utgår från väldigt korta texter (utdrag, en eller ett fåtal paragrafer lång), en enkel förberedning, tydliga mål, och är genomförbar på en timme.
Vinst, men självklart kvarstår större utmaningar. Trots att vi valde läslust som fokusområde, har vi hittills framför allt jobbat med förutsättningar: läsförståelse och en gemensam läsupplevelse. Våra centrala praktikproblem läslust och läsflyt är fortfarande aktuella men har fått vänta. Vi har nämligen gott om praktiska verktyg, har vi nu för oss. Dags att snarast pyssla ihop ett förbättrat strategiskt tillvägagångssätt för att vidareutveckla elevernas läsförmåga. Avkodning, förståelse, ihållighet. Då kommer lusten sedan!
Mitt fortsatta uppdrag under tiden: entusiasmera och stötta eleverna att hitta en bok som de är intresserade av och som passar dem.
